Äventyret börjar

Den allra första handelsexpeditionen som utfördes av det svenska Ostindiska Kompaniet utfördes med ett skepp som hette Friedericus Rex Sueciae år 1732. Efter ett helt århundrade av misslyckade försök att få igång regelrätt handel långt borta i öst hade man nu äntligen lyckats grunda sitt bolag och många vinkade av skeppet då det begav sig på sin första ostindientur.

Sverige hade vid det här laget haft en lång sjötradition, både som kaptener och skeppsbyggare, men detta var en resa av ett helt annat slag då landets ekonomi hängde på dess utgång. Efter det stora nordiska kriget befann sig landets kassor i kris och om man lyckades med denna resa skulle det innebära ett nytt hopp för framtiden.

Det stora skeppet var utrustat med tjugo kanoner; man var väl medveten om att många av de konkurrerande ostindiska kompanierna inte var särskilt glada över projektet, och det fanns många faror, inte minst sjörövare, som man kunde råka på under resans gång. Man hade hundra man i besättningen och de hade nu en lång, riskfylld resa att se fram emot; man kan mycket väl föreställa sig den skräckblandade förtjusningen som måste ha rått på däck.

Resan tog sammanlagt ett och ett halvt år. Efter ungefär sex månader kom man till Ghuanzou, då kallad Kanton, i Kina där man sedan lade till i flera månader för att handla. Silke, kryddor, te, porslin och allehanda vackra och exotiska varor lastades på och sedan begav man sig hemåt igen. Medan resan till Kina gick extremt bra så blev hemresan något mer dramatisk. Efter att ett holländskt skepp stoppat expeditionen för vidare inspektion så förlorade man mycket värdefull tid liksom ett antal sjömän som avled. Till sist lyckades man dock rekrytera några norrmän och så lyckades man till sist ta sig hem igen. Trots motgångarna var resan en stor succé och hela 900 000 riksdaler inbringades genom de följande auktionerna av varorna.